ninnis

jaha nu sitter man här..lämnat barnen på dagis och skola.... så nu har man all tid i världen att bara tänka..
Hur kommer det sig egentligen att livet är och blir som det är...?
Alla säger att man själv väljer hur livet ska bli..och det är väl sant antar jag..men spelar inte ens bakrund någon roll alls i hur ens liv blir??
Jag tror det.. jag menar om du har haft en tuff uppväxt så har du tyvärr ett visst sätt som gör att livet kanske inte riktigt blir som du vill.. Man beter sig kanske lite annorlunda mot om man skulle haft det bra i sitt liv.. kan man då ärligt talat bara ändra på sig själv för att få det liv man vill ha egentligen??
Jag kan ju bara se tillbaka på mej själv så jag kan inte svara på vad andra tycker... men jag har jätte svårt att lita på människor.. det gör ju att jag jämt är misstänksam..har dåligt självförtroende vilket gör att jag har svårt att tro på mej själv.. vilket i sej gör att jag aldrig anförtror mej åt människor.. aldrig släpper dom innanför muren aldrig vågar riktigt visa vem jag egentligen är... vågar inte lita på min man vilket oxå gör att vårat äktenskap går si sådär..=/
Vill alltid alla gott..vill ju inte att någon i min närhet mår dåligt så jag gör allt jag kan.. t o m i den utsträckning att jag tömmer mej själv på energi... och dessutom har människor svårt att tro att någon gör något för någon annan av  godheten i sitt hjärta..så får man skit för att man faktiskt försökte hjälpa till.... dessutom är det faktiskt ingen som hjälper mej när jag så desperat behöver det...
Alla som "känner" mej  säger alltid ..du som är så stark... du klarar allt...jag beundrar dej för att du är stark..! skulle vilja vara så stark som dig..... ha ha dom skulle bara veta.. att egentligen så är jag så svag att jag tar till mej allt alla säger som råkar vara på något sätt negativt som direkt kritik till mej..dom skulle bara veta att jag varje dag gråter av sorg.. dom skulle bara veta att jag varje dag vaknar o bara vill sova igen.. dom skulle bara veta att jag varje dag undrar varför jag egentligen måste leva......
Självklart blir livet som du själv bestämmer det för att bli.. men sorgen i ditt hjärta gör att det är mkt tuffare än många tror... Man måste anstränga sig så mkt mer än många andra... man måste hela tiden intala sig att det kommer att gå.... man tar ett steg fram men så händer det något litet på vägen o man tar 3steg bakåt igen..
Så frågan är har man orken att fixa det.....? när man alltid är ensam...
lite tankar bara.....